• 2013-09-10

    Vad göra när marknadsräntorna stiger?

    Under sommaren har marknadsräntorna stigit markant. Ränteuppgången inleddes i början av maj efter signaler från den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke att centralbanken Fed planerar att minska sina köp av amerikanska stats- och bostadsobligationer. Sedan dess har en svensk 10-årig statsobligationsränta stigit med mer än 1 procentenhet till drygt 2,6 procent.

    Stigande marknadsräntor innebär att marknadsvärdet på obligationer sjunker. En traditionell portfölj med svenska statsobligationer som placerats i linje med statsobligationsindexet OMRX T-Bond har hittills i år tappat nära 5 procent i värde. Ju längre löptider på obligationerna (det som på marknadsjargong kallas duration), desto högre är räntekänsligheten.

    Så vad kan då en ränteförvaltare göra för att undvika att förlora pengar i detta negativa marknadsklimat? Det finns ett flertal strategier man kan använda, med olika fördelar beroende på av vilken orsak marknadsräntorna stiger.

    För det första kan man minska räntekänsligheten genom att undvika obligationer med långa löptider. Som placerare bör man i stället föredra obligationer med kortare löptider. Ett annat alternativ är att placera i obligationer med rörlig ränta, så kallade FRN-lån.

    För det andra kan man placera i obligationer utgivna av andra emittenter än staten, till exempel bostadsobligationer eller företagsobligationer. Dessa obligationer har fördelen att de ger en högre löpande ränta, vilket kompenserar för risken att marknadsräntorna stiger. Kortare bostads- och företagsobligationer börjar nu komma upp i ganska attraktiva nivåer – en femårig bostadsobligation handlas runt 2,8 procents ränta, alltså på högre nivå än en 10-årig statsobligation, men med mindre räntekänslighet. På ungefär samma nivå kan man hitta en treårig obligation utgiven av ett större svenskt företag som Volvo. Förvisso innebär placeringar i dessa obligationer alltid en viss kreditrisk, men den risken borde allt annat lika minska när konjunkturen stärks.

    Ett tredje alternativ är att placera i realobligationer. Värdet på dessa obligationer är kopplat till konsumentprisindex. Det innebär att värdet på obligationerna ökar om inflationen stiger.

    På Monyx använder vi oss av en kombination av dessa strategier i vår ränteförvaltning. Den genomsnittliga löptiden (durationen) i våra portföljer är relativt låg, runt 2,5 år, med en stor andel korta obligationer och FRN-lån, vilket innebär en begränsad räntekänslighet. Vi har en hög andel bostads- och företagsobligationer i portföljerna, vilka borde gynnas relativt om tillväxten tar fart. Och vi har under sommaren börjat bygga upp en position i realobligationer, vilket skyddar portföljen mot stigande inflation.

    Vi står därmed väl rustade för att möta en fortsatt ränteuppgång.

    Peter Gummesson
    Ansvarig ränteförvaltare, Monyx Financial Group

Tillbaka