• 2015-11-04

    Krönika november 2015: Varning för stigande räntor!

    Marknaden överskattar sannolikheten för fler räntesänkningar från Riksbanken. Samtidigt hotar svagare statsfinanser att leda till ett ökat utbud av statsobligationer. Det riskerar att leda till stigande marknadsräntor framöver.

    Svenska statsobligationsräntor har sjunkit stadigt efter en tillfällig topp under sommaren. Den som idag placerar i svenska statsobligationer får räkna med en negativ ränta på obligationer upp till sju års löptid. En tioårig statsobligation ger samtidigt en ränta på lite drygt 0,5 procent.

    Bakgrunden till de låga marknadsräntorna är framför allt den stimulativa penningpolitiken från Sveriges Riksbank, liksom från andra centralbanker. Med låga eller negativa styrräntor håller centralbankerna nere de korta räntorna, samtidigt som de längre obligationsräntorna pressas ned av centralbankernas köp av obligationer.

    Men det är inte bara dagens låga räntenivåer och obligationsköp som håller ner räntorna. Minst lika viktiga är marknadens förväntningar om ytterligare penningpolitisk stimulans.

    Riksbankens styrränta är för närvarande -0,35 procent. Riksbanken lämnade förvisso räntan oförändrad vid sitt senaste möte i oktober. Men trots den extremt låga räntan (endast Schweiz och Danmark har lägre styrräntor) räknar marknaden med att Riksbanken kommer att sänka räntan ytterligare.

    Vi tror dock att marknaden överskattar sannolikheten för fler sänkningar. 

    Inflationstakten i fokus 

    För det första så är inflationstakten idag i linje med Riksbankens prognoser. Inflationen är dessutom i en stigande trend.

    Inflationstakten mätt som KPI (Konsumentprisindex) var i september visserligen endasts 0,1 procent i årstakt. Men det som drar ned KPI är framför allt sjunkande räntekostnader som en följd av Riksbankens penningpolitik. Riksbanken tittar därför främst på inflationstakten rensat för räntekostnader, den så kallade KPIF. KPIF bottnade i mars 2014 på 0 procent i årstakt, men har sedan dess stigit till 1,0 procent i september i år. 

    En annan effekt som dragit ned inflationen är de sjunkande energipriserna. Rensat för energipriser var inflationstakten i september 1,8 procent, vilket är nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Men om och när energipriserna stabiliseras så kommer de inte längre bidra till sjunkande inflation, utan tvärtom dra upp inflationstakten. 

    Dessutom har den svenska kronan försvagats de senaste två åren. Den svaga kronan bidrar till högre importpriser. 

    Samtidigt har samordningen inom LO inför avtalsrörelsen brutit samman. Personalbrist, framför allt inom den kommunala sektorn, kan driva upp lönerna mer än väntat.

    Sammantaget gör det att vi räknar med fortsatt stigande prisökningstakt framöver. 

    Sänkt ränta skulle elda på fastighetsbrasan ytterligare

    För det andra så blir situtationen på bostadsmarknaden allt mer ansträngd, och utlåningen fortsätter att öka kraftigt. Regeringens förslag om obligatorisk amortering av bolån ser ut att dröja. Genom att ytterligare sänka räntan skulle Riksbanken elda på fastighetsbrasan ytterligare. Även detta borde vara ett skäl för Riskbanken att låta bli att sänka räntan.

    Och samtidigt som marknaden överskattar sannolikheten för fler räntesänkningar, så underskattas risken för ett ökat utbud av obligationer. De offentliga finanserna försvagas när utgifter för migration och sjukförsäkringar ökar de kommande åren. Enligt Konjunkturinstitutet är risken stor för att utgiftstaket spräcks nästa år. Detta motverkas visserligen åtminstone tillfälligt av att Riksbanken fortsätter att köpa obligationer ytterligare ett halvår. Men frågan är om det är tillräckligt på lite längre sikt.

    Vi tror därför det är dags att förbereda sig på stigande räntor framöver.  

    Peter Gummesson 
    Ansvarig fondförvaltare för Monyx Aktiv Ränta

Tillbaka